En intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning gör att personen har svårt att förstå och svårt att lära sig olika saker. Många gånger är det så att en person som har en utvecklingsstörning även har andra typer av funktionshinder. Man räknar med att det i Sverige idag finns kring 1 % som har en utvecklingsstörning. Det finns bra många fler som har det som kallas för nedsatt kognitiv förmåga, men dock inte till den grad att det är definitionen av utvecklingsstörning. Utvecklingsstörning kan se mycket olika ut hos barn då det inte är ett enhetligt begrepp. Man märker oftast inte av en lindrig variant hos barn förrän de når skolåldern. Barn som har måttlig eller svår utvecklingsstörning märker man av redan när de är i spädbarnsålder.
Orsak till intellektuell funktionsnedsättning
När det kommer till orsak bakom en intellektuell funktionsnedsättning så finns det en mängd tänkbara sådana. Det man vet är att ärftlighet spelar en roll. Om en förälder har det, så är en ökad risk att även barnet får det. Det kan även finnas dolda avvikelser i generna hos föräldrarna. Dessutom kan en orsak vara att det blir en skada när barnet fortfarande är ett foster om det exempelvis råkar ut för en infektion. Man har även sett att komplikationer vid en förlossning eller under tiden närmast födelsen kan ge en hjärnskada. Sedan finns det även de fall där man inte har en förklaring till att ett barn har fått en intellektuell funktionsnedsättning. Det finns även olika nivåer av intellektuell funktionsnedsättning och de klassas som lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. En vuxen individ med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har samma nivå som ett barn på 9-12 år medan en vuxen individ med mycket svår intellektuell funktionsnedsättning har samma nivå som ett barn på 0-2 år.